| | Nyhetsbrev från Biblioteksutveckling Februari 2024 |
|
|---|
|
Spelkultur, barnrätt och nya lärtillfällen |
Hela tio av seminarierna på det nyss avslutade kulturpolitiska konventet Folk och kultur berörde ämnet spel. Exempelvis spel i kulturskolan, spel som konstnärligt uttryck och spelens kulturpolitik. När det var dags för programpunkten ”Spel på bibliotek – med, för och av unga!” med exempel från Heby och Gottsunda blev det snabbt fullt och vi fick vi hämta fler stolar.
Välkommen till årets första nyhetsbrev där vi bland annat sammanfattar förra årets spelsatsning i Uppsala län. Läs om VR-aktiviteter i Heby och barnens ”Ta över Läsfabriken-dag” på Uppsala stadsbibliotek. När barn och unga görs delaktiga på biblioteket blir det goda exempel på barnrätt i praktiken. Som vanligt tipsar vi också om kommande lärtillfällen i vår. Spana särskilt in det nya konceptet Eftersnack. Det är ett sätt att lyfta fram det reflekterande samtalet med utgångspunkt i lärresurser, exempelvis på Digiteket.
Lotta Åstrand
Enhetschef Kulturutveckling |
|
|---|
|
Barn och unga testade VR på biblioteken i Heby
Biblioteken i Heby kommun har under jullovsperioden testat VR tillsammans med barn och unga i olika aktiviteter. De har själva ett par VR-glasögon, men genom att låna in ytterligare tre par från Biblioteksutveckling har de kunnat använda VR-seten i större grupper. Caroline Wänlund berättar hur det gick och kommer med goda råd för bibliotek som också vill jobba med VR.
Caroline Wänlund jobbar som projektledare på biblioteken i Heby kommun och har tagit initiativet till att introducera VR som lovaktivitet. Först testades ett par VR-glasögon i ett mindre sammanhang, efter en mangabokklubb på biblioteket. Då streamades det som barnen såg i glasögonen till en projektor, vilket gjorde att det blev en gruppaktivitet. Sedan användes fyra VR-set under ett jullovsevenemang där cirka 40 ungdomar deltog. Det fungerade bra och eftersom unga är snabba på att lära sig tekniken blir aktiviteten snabbt självgående. VR-seten användes även i Östervåla biblioteks makerspace och på ungdomsgårdarna.
Caroline tycker att det ligger i bibliotekets uppdrag att erbjuda medier och ny teknik till dem som inte har möjlighet att prova hemma. Det kan betyda mycket för ett barn att kunna säga i skolan exempelvis att 'jag har också testat det där tv-spelet'. Hon reflekterar också över möjligheterna att arbeta läsfrämjande med VR och menar att det går, men kräver både tid och eftertanke.
– Till skillnad från rollspel, filmer, bokklubbar och lajv är berättelsen inte i centrum eftersom vi på biblioteket ofta använder gratisprogram och man lånar glasögonen under korta stunder.
Framåt, då? Kommer det att dyka upp fler VR-tillfällen på biblioteken i kommunen?
– Under sportlovet kommer vi att ha en stor gamingdag på Heby bibliotek, bland annat med en VR-station. Då kommer vi att låna glasögon från Biblioteksutveckling igen!
Carolines bästa tips till dig som använder VR på biblioteket
• Streama från telefonen på en skärm om det går
• Ha alltid ett till VR-set på laddning under aktiviteten och extra batterier till handkontrollerna
• Använd inte en lång sladd för att ladda samtidigt som man spelar, eftersom det är lätt att dra sönder den då
• Ungdomar är jättebra på VR och kan alltid hjälpa till
• Yngre barn behöver tydliga ramar när de testar VR
• Att peta på sin kompis som spelar VR är oemotståndligt. Att från början säga att det är förbjudet kan hjälpa dig att behålla kontrollen.
• Spelet Beat Saber är ett säkert kort
Läs också om Biblioteksutvecklings spelsatsning nedan och om panelsamtalet på konventet Folk och kultur, där Caroline medverkade.
Vill ditt bibliotek låna VR-utrustning?
Biblioteksutveckling har tre Oculus Quest 2 till utlån.
För information och bokning: emma.rolander@regionuppsala.se |
|
|---|
|
Spelsatsningen i Uppsala län |
|
|---|
|
Bild: Caroline Wänlund, Helya Pazuki och Marika Alneng i samtal om spel på bibliotek, på konventet Folk och kultur
Spelfinal på Folk och kultur
Spelsatsningen har gått i mål – vad gjordes på vägen, och hur kan biblioteken spela roll?
Under 2023 har Biblioteksutveckling utforskat spel och spelkultur i Uppsala län. Marika Alneng har projektlett satsningen och berättar om vilka aktiviteter som genomförts. Hon reflekterar även över spelandets betydelse och vilken roll biblioteken kan ha. Satsningen avrundades vid det kulturpolitiska konventet Folk och kultur, under ett samtal om spel på bibliotek.
Under 2023 har vi på Biblioteksutveckling Region Uppsala utforskat spel. Det har vi bland annat gjort genom att kartlägga hur biblioteken i länet arbetar med spel, men också genom att erbjuda tillfällen att prova på och reflektera tillsammans.
Spelinslag under året som gått
Under året har vi erbjudit en kompetensfrukost om spelkultur och tre tillfällen där vi testat olika spelformat. Det blev Soloäventyr på konferensen Läskonster för biblioteksmedarbetare som arbetar med barn och unga i september, en heldag om VR i november och en digital kurs i verktyget Bird Escape i januari. Vi har under året haft samtal om spel med högstadieelever i länet, vilket gav insikter om ungas vardag och vad spelandet betyder för dem. Samtalen genomfördes med hjälp av metoden ”kontaktklasser”, tillsammans med Barnombudet i Uppsala län.
Social aktivitet och del av MIK-kunnigheterna
Spel är en betydande del av ungas fritid och det är i stor utsträckning en social aktivitet. Biblioteken har en viktig roll att fylla. Genom att erbjuda ett medieformat som engagerar många kan biblioteken bidra till en mer jämlik tillgång till teknik som kan vara för dyr för den enskilde. Det handlar också om att låta unga och deras intressen ta plats och att kunna stödja ungas initiativ och arrangörskap. Spel är en av UNESCOs identifierade MIK-kunnigheter. Att förstå spel och att själv spela är inte bara roligt, det kan också utveckla förmågor som är bra för att kunna fungera i en alltmer digital vardag. Den sociala aspekten av spel är något vi särskilt uppmärksammat inom spelsatsningen. I ett samhälle som präglas av individualism kan spel bidra med gemenskap och samverkan.
En rapport från samtalet om spel på Folk och kultur:
Spel på bibliotek – med, för och av unga
Kan spel vara en del i bibliotekens demokratiska uppdrag? Det var frågan som samtalet mellan Caroline Wänlund, Helya Pazuki och Marika Alneng handlade om under en av programpunkterna vid Folk och Kultur. Det fullsatta panelsamtalet kan ses som en avslutning av den spelsatsning som Biblioteksutveckling Region Uppsala har haft under 2023.
Helya Pazuki arbetar som bibliotekspedagog på Gottsundabiblioteket. Hon menar att det är en viktig del i det demokratiska uppdraget att se till att det finns spel på bibliotek som alla barn har tillgång till. Helya menar också att spel ger ingång till andra områden och öppnar för samtal som är värdefulla. På biblioteken i Heby har Caroline Wänlund bland annat bjudit in till att prova på VR, som vi beskrivit i ett inslag ovan. Caroline berättar att det då har kommit ungdomar som inte varit på biblioteket tidigare. I likhet med Helyas erfarenheter har tillfällena i Heby också lett till samtal om allt möjligt och inte sällan om böcker och läsning.
Både Helya och Caroline ser spel som en aktivitet där det är enkelt för ungdomarna själva att bli arrangörer. Vad behöver biblioteket då tänka på innan en spelverksamhet drar igång? Helya och Caroline är överens om svaren. Lyssna på ungdomarna, vad vill de ha? Se till att skapa trygga rum där de känner sig välkomna. Ha med hela arbetsgruppen, så alla kan sprida information om kommande aktivitet. Och sist men inte minst: ungdomar läser inte affischer! Vill man sprida kunskap om ett evenemang gäller mun till mun-metoden. Se till att skapa kontakter med ungdomarna, men också med kommunens fritidspedagoger som kan hjälpa till att sprida information.
När samtalet avslutas är vi nog många i salen på Folk och kultur som har låtit oss inspirerats. Spelverksamhet på biblioteken verkar vara här för att stanna. |
|
|---|
|
Bild: Planeringsarbete pågår på Läsfabriken.
Barnrätt i praktiken
När barnen tog över Läsfabriken
och blev biblioteksmedarbetare för en dag
”Take over day” är ett stort fenomen i Storbritannien. Det är en dag då barn tar över en arbetsplats och bestämmer över verksamheten. Syftet är att öka barns delaktighet i samhället och ge dem mer inflytande. Barnavdelningen Läsfabriken vid Uppsala stadsbibliotek har testat konceptet och involverade barnen tidigt i förberedelserna. Det resulterade i en dag med kreativitet, fint bemötande och biblioteksservice på topp.
Producenten Julia Sverke och barnbibliotekarien Maja Olsson på Uppsala stadsbibliotek berättar att de inspirerats av Gamla Uppsala museum, som genomfört en Take over day tillsammans med skolklasser. De kände direkt att de ville göra något liknande på Läsfabriken, utifrån deras uppdrag att framför allt fokusera på barns fritid.
– Vi beslutade oss för att testa konceptet genom att lansera en ny eftermiddagsaktivitet, en ”Ta över Läsfabriken”-klubb för barn 8–12 år. Vi tipsade om möjligheten att delta via bibliotekets vanliga marknadsföringskanaler och vid tillfällen då vi mötte målgruppen.
Nio barn anmälde sig till klubben. Under klubbens fyra träffar arbetade de med förberedelser inför söndagen i november, då barnen skulle ta över Läsfabriken.
Dagen gjorde barnen delaktiga – och gav mersmak
Hur gick det då? Jo, det var ett taggat gäng barn som mötte upp tidigt innan biblioteket öppnade. Det blev en otroligt rolig (och intensiv) dag! Deltagarna var jättenöjda och alla ville göra om det, vilket kan betraktas som ett mycket gott betyg. På biblioteket imponerades man mycket av barnens mod, initiativförmåga, kreativitet och fina bemötande. De fick också många glada tillrop och positiva reaktioner från besökare. Servicen var verkligen på topp när barnen tog över arbetsuppgifter som:
• Pass i informationsdisken, svara på frågor och tipsa om böcker
• Att hålla i aktiviteter som de själva hittat på, exempelvis sagostund, pyssel och olika tävlingar
• Bokuppsättning
Julia och Maja sammanfattar arbetet inför och med själva dagen:
– Det var verkligen ett roligt och konkret sätt att arbeta med barns delaktighet. Det blev en dag då barnen tog biblioteksrummet och verksamheten i besittning. Vi fick också många tankar och idéer om barn som medskapare av biblioteket, som vi kommer ha stor användning av även i andra sammanhang.
Både barn och bibliotekspersonal kände spontant att de ville göra om detta. Redan i vår blir det en ny omgång.
Vill du veta mer om ”Ta över Läsfabriken”-dagen?
Kontakta gärna julia.sverke@uppsala.se eller maja.olsson@uppsala.se |
|
|---|
|
Biblioteksutveckling fokuserar på barnrätt tillsammans med Bris
Biblioteksutveckling Region Uppsala erbjuder en digital workshop under våren tillsammans med Bris. Workshoppen ges vid två tillfällen, 6 mars och 14 mars, med samma innehåll. Då har du som biblioteksmedarbetare möjlighet att fördjupa dig inom barns och ungas delaktighet, barnkonventionen och barnrättsfrågor. I januari genomfördes en kompetensfrukost med Bris som en uppstart till barnrättsarbetet. Oavsett om du var med då eller inte, kan du anmäla dig till den digitala workshoppen i mars. Mer information finns längre ned i nyhetsbrevet.
En träff för barn och unga-nätverket är också planerad under våren, med syfte att utbyta erfarenheter om barn och ungas medskapande i verksamheten. Enköpings bibliotek berättar om ett projekt med sommarjobbande unga läsande förebilder (Läsa äger!) och Uppsala stadsbibliotek presenterar utförligt konceptet Ta över Läsfabriken-dagen. Mer information kommer. |
|
|---|
|
Högläsning med lego på Östhammars bibliotek inspirerar i artikel på Digiteket
Vi har tidigare i nyhetsbrevet skrivit om biblioteket i Östhammar som har arrangerat en aktivitetsdag med sagostunder, där högläsning kombineras med legobyggande. En lyckad satsning med barns skapande, inlevelseförmåga och fantasi i fokus. Nu finns en inspirationsartikel om konceptet på Digiteket. Julia Lindell, student och tidigare praktikant hos oss på Biblioteksutveckling Region Uppsala, har skrivit om idén bakom och varför fler bibliotek borde testa på kreativt legobyggande med högläsning. Heja Östhammar, och Julia!
Läs artikeln på Digiteket: Högläsning med lego vidgar fantasin |
|
|---|
|
Lärtillfällen och evenemang
med Biblioteksutveckling |
|
|---|
|
En workshop, två tillfällen
Barnrätt och bemötande
När: 6 mars eller 14 mars, klockan 9.00–10.30
Var: Digitalt, via Zoom
Socionomen Catarina Nylund från Bris ger dig ökad kunskap inom samtalsmetodik, bemötande och barnsyn. Oavsett vilken roll du som vuxen har på biblioteket, kan du göra skillnad för ett barn.
Du som anmäler dig till workshopen kommer att få en förinspelad föreläsning cirka två veckor innan. Den blir en grund för workshoppen, som innehåller värderingsövningar, diskussioner och case som utgår från tänkbara situationer.
Välj vilket datum du vill delta. Begränsat antal platser.
Workshop den 6 mars, mer information och anmälan
Workshop den 14 mars, mer information och anmälan |
|
|---|
|
Eftersnack Digiteket
AI och biblioteken – vad innebär det?
När: 19 mars, klockan 14.00–15.00
Var: Digitalt, via Teams
Välkommen till ett eftersnack om AI. Vi diskuterar tillsammans vad AI-utvecklingen innebär för biblioteken idag och hur vi tror att det kommer att bli framöver. Inför träffen ska du ha läst Digitekets artikel En kort introduktion till AI på bibliotek.
Eftersnack bygger på samtal. Det innebär att du som är med förväntas delta aktivt i diskussionerna. Tillsammans delar vi tankar, funderingar och insikter med varandra.
Mer information och anmälan (Formsformulär) |
|
|---|
|
Häng med på Eftersnack – ett nytt koncept med samtalet i fokus
Eftersnack är ett nytt koncept som vi börjar med nu under våren. Det bygger på att du som deltar har tagit del av något i förväg, exempelvis en artikel, en kurs eller ett inspelat webbinarium. I ett digitalt möte, ett eftersnack, diskuterar vi ämnet – som regel i max en timme.
I fokus är det kollegiala samtalet runt ett ämne, eller fråga. En möjlighet att se något från lite olika håll och få andras syn på saken, samtidigt som du själv får bidra med dina infallsvinklar och funderingar. Välkommen att vara med! |
|
|---|
|
Kompetensfrukost
AI, informationssökning och källkritik
När: 24 april, klockan 9.00–10.00
Var: Digitalt, via Teams
Vi lär oss mer om hur AI påverkar vårt arbete med informationssökning och källkritik. AI förändrar vår informationsmiljö radikalt. Kan man söka information med hjälp av Chat GPT? Vilket data är språkmodellen tränad på? Kan jag se om en bild är genererad av AI? Hur påverkar AI vår informationsmiljö?
Föreläser gör Linda Spolén och Sebastian Waller Stålnacke, bibliotekarier och IKT-pedagoger, specialister på MIK och digitala resurser på Medioteket i Stockholms stad.
Mer information och anmälan |
|
|---|
|
Save the date!
Webbinarium om UX och tjänstedesign
med tema inkludering och tillgänglighet
När: 28 maj, eftermiddag
Var: Digitalt
Inspirationsföreläsning/workshop. Samarrangemang mellan Biblioteksutveckling Region Uppsala och flera andra regionala biblioteksverksamheter. Håll utkik efter mer information under våren! |
|
|---|
|
| Fler tips på kompetensutveckling |
|
|---|
|
Angelägen forskning
Bibliotek och beredskap
När: 7 mars, klockan 9.00–10.00
Var: Digitalt
Forskaren Anna McWilliams, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Linda Wagenius, Biblioteksutveckling Gotland, samtalar om bibliotekens beredskap. Vad är det vi ska skydda oss mot? Samtalet tar sin utgångspunkt i hur hotbilden mot kultur, kulturarv och bibliotek egentligen ser ut.
Mer information på KB:s webbplats |
|
|---|
|
Digiteket lanserar webbinarier
Under våren bjuder Digiteket in bibliotekspersonal över hela landet till webbinarier på olika teman. Det görs i samarbete med regionala biblioteksverksamheter. Tillfällena lyfter vetenskapliga artiklar som har publicerats på lärplattformen och kopplar till konkreta verksamhetsexempel.
27 februari: Barnboksbeståndet – om kvalitet och barns delaktighet
Kan vi tala om kvalitet för barnlitteratur utifrån hur böcker är skrivna/utformade, eller bör barnlitterär kvalitet bedömas utifrån vad barnen uppskattar? Webbinariet tar upp frågor från Karl Berglunds artikel Kvalitetslitteraturen och folkbiblioteken, i ett samtal där barnbibliotekarier berättar om sin erfarenhet av att göra barn delaktiga i urvalsprocessen.
Information om vårens webbinarier på Digiteket |
|
|---|
|
Hur används de kommunala biblioteksplanerna? En dagsfärsk rapport från KB som följer upp biblioteksplanerna i ett kommunalt sammanhang. Den visar att bibliotekschefer i hög grad använder planerna för styrning, samverkan och kommunikation. Biblioteksplanen synliggör ofta folkbiblioteken gentemot andra verksamheter i kommunen och inför beslutsfattarna, om den ingår i kommunens gemensamma system för styrning och uppföljning. Däremot används planen inte alltid för att kommunicera till invånarna. Se även KB:s vägledning i arbetet med att ta fram en biblioteksplan.
Barns och ungas bibliotek – en kunskapsöversikt (pdf). En genomgång och sammanställning av framför allt svensk forskning 2010–2022 inom barnbiblioteksområdet. Den syftar till att ge vägledning för bibliotekens medarbetare att utforma verksamheten för att få bäst effekt. Översikten är utgiven av Regionbibliotek Stockholm och skriven av forskare på Bibliotekshögskolan, Amira Sofie Sandin och Emma Berge Kleber. Läs en kort intervju med författarna på högskolans webbplats.
Trendrapporten 2024 – enligt unga. Varje höst låter Ungdomsbarometern unga personer svara på frågan om vad de tror blir nästa års stora trend. Årets spaningar kan delas in i tre makrotrender: ekonomi, hälsa och estetik. Några av trenderna är ”monkmode”, ”CEO-estetik”, ”Lookmaxxing”, ”dopamine decor” och förstås, AI.
Folkbibliotekens behov av statligt stöd (pdf). I den här rapporten har Kulturrådet undersökt folkbibliotekens framtida behov och möjliga former för statligt stöd. Rapporten tar även upp erfarenheter och kunskap från Stärkta bibliotek, Läsfrämjandelyftet och Bokstart. En viktig slutsats och rekommendation är att ge statliga medel för riktade, permanenta utvecklingsstöd till folkbibliotek. Dessa ska ha fokus på verksamhets- och kompetensutveckling utifrån bibliotekslagen och prioriterade målgrupper. Insatserna ska vara hållbara och långsiktiga. En annan rekommendationen handlar om att fortsätta stärka samverkan mellan biblioteksmyndigheter och bibliotekssektorn samt mellan stat, region och kommun. Den tredje rekommendationen är att det behövs ökat statligt stöd till nationell infrastruktur och gemensamma digitala tjänster för folkbibliotek. |
|
|---|
|
Ny kollega som vill läsa nyhetsbrevet?
Har du en ny kollega som är intresserad av detta nyhetsbrev? Eller kanske någon som inte är ny på jobbet, men som inte ännu upptäckt denna form av omvärldsbevakning rakt in i mejlboxen? Tipsa gärna och skicka nedanstående länk för anmälan till e-postlistan!
Prenumerera på nyhetsbrev från Biblioteksutveckling Region Uppsala |
|
|---|
|
Biblioteksutveckling Region Uppsala arbetar med regional biblioteksverksamhet.
Vårt uppdrag är att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Uppsala län. |
|
|---|
|
|
|
